Det var en minnesvärd stund att komma tillbaka till biblioteket i Nybro efter så många år.
När två klasskamrater från småskolan dök upp, Irene och Annette, slungades jag tillbaka i tiden. Jag kunde höra tjutet från bruket (Orrefors glasbruk) som låg fem minuter från där jag bodde som barn. Jag kunde känna doften i hyttan där vi barn ofta smög omkring, för att titta på glasblåsarna, när de med lätthet formade fram vackra glaspjäser av en glödande massa, ovillig att formas.
En märklig känsla när man inte mötts på länge. Jag är så tacksam.
I går kväll åkte alla Helgas dokument upp ur lådorna igen, nu är Mats och jag i full gång med dokumentärboken.
Jättespännande.