Recensioner jag har fått i brev, på mejl, på recensionssidor på nätet och på Facebook.
”Med raska steg gick jag mot det lokala biblioteket i förhoppningen att bege mig mot soffan för att läsa Helga-sotarens röst tystnar aldrig... Den var beställd, men det var kö på den. Jag är nummer 3! Den hade fått 7 av tio stjärnor på datorn.. Bibliotekarien satte sig som nummer 4 i kön! Inte illa... Nu är jag så nyfiken på boken så jag spricker! Hälsning Chris.”
"Anette hanterar orden lika skickligt som hon hanterar glaset i sitt skapande. Scenerna byggs upp med väl avvägda detaljer som låter läsarna delta och som tränger in i läsarnas liv. Hon använder orden på sitt eget sätt, hon formar nya bilder av de gamla sepiafärgade porträtt av kriget som vi alla bär inom oss och ger det nytt liv - någonting som är viktigt i dessa dagar då stöveltrampen från förr hörs allt tydligare mitt i vårt eget samhälle på tvåtusentalet."
Recension av Marianne Alstermark, Redaktör
"Vilken makalös debutbok! En pricksäker och detaljerad berättelse om krigets fasor där de utsatta människornas liv från denna skammens epok i vår historia levandegörs på ett skickligt hanterat bildspråk."
Recension av Rolli Fölsch, Lektör, översättare & författare
"Jag läste boken i våras. Det är faktiskt så att sotarens röst tystnar aldrig…
Skildringarna i boken lever med mig fortlöpande. När jag sotar ur min kamin påminns jag om sotarens röst. När ett tåg rusar förbi de nedfällda bommarna påminns jag. Boken lever kvar i mitt medvetande och jag förstår att den gett ett avtryck i mitt inre."
Läsarrecension, Astrid Lind
"Kring den unga, hängivna nazisten Helga, väver författaren skickligt ihop fakta och fiktion. Fram träder personer som visar prov på omåttlig girighet och grymhet. Medan andra, i sin vanmakt och skröplighet, ändå har förmågan att förmedla ett stort mått av medkänsla och empati. Gripande är skildringen av den spirande kärlek som uppstår mellan två vilsekomna existenser. Med sitt levande språk tar författaren med läsaren på en svindlande resa, som sker på flera plan. Är möjligen den gäckande sotaren, som ibland oväntat dyker upp, ett tecken på att Helga trots allt har ett samvete - eller är det ett begynnande vansinne?"
Läsarrecension, Margareta Sommer
"En fascinerande bok om en tidsepok som aldrig får glömmas bort. Anette Kozica lyckas med konststycket att låta monstren få ett ansikte. Även om ingenting försvarar det fruktansvärda dessa människor gjorde och propagerade för så får vi i "Helga" lov att titta in i dessa människors inre och lära känna dem på ett sett som inte är vanligt i modern litteratur/filmer från krigets Europa."
Läsarrecension, Andreas Lindergård, Regissör
"En fängslande, stark bok, skriven med stor insikt och djup närvaro. Den tar oss mitt in i hjärtat av 2:a världskrigets Tyskland. Genom sitt flödande språk öppnas dörrar till en för många glömd epok. Dåtid och nutid smälter samman likt en svart lavaström som hotar att förgöra. Luften vibrerar, marken skälver. Vi känner krutröken! Europa står i brand liksom människorna!
Tack vare intensiteten och det sensitiva bildspråket, som så levande målar upp miljöer och människor, kryper historiens vingslag in under huden och kommer oss så skrämmande nära. Helgas drömmar blir ytterligare en djup dimension."
Läsarrecension, Gunilla Ceesay
Hamnpromenaden i Danzig nutid
För mer än 60 år sedan låg allt i ruiner här. Det gjordes ett närmast ofattbart ambitiöst återuppbyggnadsarbete. Till hjälp tog man foton och originalritningar och byggde upp staden igen, sten för sten.
I den novemberkalla dimman, i gatlyktornas sken och med den lite sötaktiga doften av brunkolsrök i luften, krävs det inte mycket för att bilden av Helga ska dyka upp. Bilden då hon springer längs kanalen och letar efter båten som hon hade blivit lovad att få följa med.